Jag kan tydligen fortfarande rita.

Så det ägnar jag mig åt nu. Det var verkligen länge sen sist. Och lyssnar på random musik i i-tunes. Television nu, Harpos låt. Den svänger.

Jag måste förklara förresten.

Översta bilden är en sån där Gör Om Mig-grej, där jag försökte få kvinnan att se lika trött och eländig ut i sin Efter-version som i Före, fast i piffigare kläder. Jag vet inte hur bra jag lyckades.

På andra bilden försökte jag mig på den luriga konsten att rita kroppar; rumpan höll på att bli fyrkantig och benen ser nästan ut att sväva i luften. Jag brukar ha knepigt med benen, har man väl målat allt det andra så ska alltid nån jävla kroppsdel förstöra allt genom att bli för liten i proportionerna. Jag är nöjd iallafall och orkar inte färglägga soffan svart. Soffor är för övrigt väldigt trevliga att måla av, jag vill måla många människor i soffor, det finns en värld av möjligheter.

Och jag måste tillägga att det är fint när det känns så här lätt, som det gör ibland. Jag brukar inte kunna kanalisera min kreativitet så här bra. Den är som ett djur i en bur som jag inte har nyckeln till. Ibland sliter den upp buren och rasar runt i mig i några timmar, annars brukar den mest vanka runt där inne och morra dovt, inlåst och onåbar.

Men idag är den visst snäll och foglig.

Nu vet jag inte vad jag ska rita. Mer soffor kanske. Eller stora mjuka katter.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    ANNIE!

Det kanske kan vara läge att meddela att jag har en ny blogg. Ja, en ny. Ännu vet jag inte säkert vad som händer med tomatburgare, jag vill ha kvar den ändå i cybern. Kanske kommer jag att skriva här någon gång. Återstår att se.   Framtiden fin...

Igår försov jag mig till lektionen och missade Annes debattinlägg i frågan om utbildning och bildning, och om folkhögskolors vara eller icke vara i den alltmer produktionsinriktade framtiden. Har som ni ser fått ett hum om vad det handlade omi alla f...

"Det anses inte politiskt korrekt att tycka si eller så" säger de. Och tacka fan för det, säger jag! Nu är jag inte rädd eller osäker längre. Jag har också en rätt att stå på mig och välja mina krig och föra dem som jag vill. ...

Nu är det väldigt bra. Nu kan du läsa, mamma! Av flera anledningar är det ovanligt bra. Och efter regn kommer solsken, eller kanske i mitt fall - efter lågtryck kommer duggregn. Det har varit lite svart ett tag. Men nu har jag kommit på vad jag s...