Jag fortsätter att drömma mardrömmar. Det är ett intressant fenomen.

I natt drömde jag om en liten flicka som bodde i precis det huset vi bor i, med sin katt och mamma. En natt bröt sig en tant, något slags släkting till dem tror jag att det var, in i huset; hade ihjäl flickans katt och undanröjde modern. Sedan bosatte hon sig i huset och började utföra tortyrliknande experiment på flickan. Efter ett tag lyckades flickan rymma, och några hus längre bort knackade hon på för att få hjälp. En äldre man öppnade; det var en ensam och egensinnig konstnär som verkligen uppskattade sällskapet och genast släppte in henne, på villkor att de kunde kramas en stund. 

Gömd inne i den lite märklige mannens hus kände sig flickan trygg, tills en av grannpojkarna fick nys om att hon höll till där, och sprang och skvallrade för den onda tanten. Hon lockade med kolor och karameller, men hennes hysteriskt trevliga sätt fick ändå pojken att ana oråd, så han frågade vad det egentligen var som pågick. Tanten hasplade ur sig en massa nonsens men svarade inte alls på frågan förstås.

Dagen därpå knackade onda tanten på hos mannen och förklarade att hon skulle resa bort ett tag. Vid det här laget fanns jag själv med i drömmen, beredd att försvara flickan med all min kraft. Jag stod i hallen och blängde misstänksamt på den överdrivet käcka tanten. Precis när hon skulle gå påstod hon att hon bara ville se sig om i huset lite, varpå jag ilsket for fram och försökte pressa ut den hemska människan genom dörröppningen. Jag begrep minsann vad det var hon var ute efter. Då hörde jag steg från rummet intill och insåg att flickan var på väg ut i hallen för att se vad som pågick. "NEJ!" ropade jag, men det var försent; flickan kikade ovetande fram och tanten fick ett ondskefullt "aha!" i blicken.

Sedan vaknade jag.

Vad kan detta betyda? Man undrar ju.

Alla tolkningar är välkomna. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    ANNIE!

Det kanske kan vara läge att meddela att jag har en ny blogg. Ja, en ny. Ännu vet jag inte säkert vad som händer med tomatburgare, jag vill ha kvar den ändå i cybern. Kanske kommer jag att skriva här någon gång. Återstår att se.   Framtiden fin...

Igår försov jag mig till lektionen och missade Annes debattinlägg i frågan om utbildning och bildning, och om folkhögskolors vara eller icke vara i den alltmer produktionsinriktade framtiden. Har som ni ser fått ett hum om vad det handlade omi alla f...

"Det anses inte politiskt korrekt att tycka si eller så" säger de. Och tacka fan för det, säger jag! Nu är jag inte rädd eller osäker längre. Jag har också en rätt att stå på mig och välja mina krig och föra dem som jag vill. ...

Nu är det väldigt bra. Nu kan du läsa, mamma! Av flera anledningar är det ovanligt bra. Och efter regn kommer solsken, eller kanske i mitt fall - efter lågtryck kommer duggregn. Det har varit lite svart ett tag. Men nu har jag kommit på vad jag s...