Jag får inget grepp om vad man ska säga till vem. Hur mycket man ska berätta, och hur, och varför.

Var går gränsen mellan privatliv och ickeprivat, intressant eller motbjudande - vilka ska man släppa in där och hur långt och varför och varför inte?

Kanske är det därför jag gillar att blogga. Att bara skriva rakt ut, vad som helst, till vem som helst. Jag vet att det blir fel; att jag inte tänker på att den och den kan läsa och få en helt ny bild av mig eller bli förvirrad. Men det gör inte så mycket, man måste våga lite. När man kan.

HURRA för allt!

"Mina ögon gråter, kan jag avslöja. Om det här är vad jag skall dregla efter så är jag asexuell."

Haha, jag älskar mig själv. Läser igenom mitt klassiska blogginlägg om herrkläder som jag med vissa finjusteringar tänker skicka iväg till de skolor som förhoppningsvis vill ha mig.

Å andra sidan hatar jag mig själv för att jag glömde mejla det där jävla personbeviset som jag ska skriva ut här, så att jag måste gå hem igen och hämta skiten. Bah. Orka orka orka.

Här är länken: http://tomatburgare.bloggagratis.se/2007/12/11/399257-kladerna-gor-mannen/