Kan vi enas om att en majoritet av alla tjejer har ungefär samma intressen och känslor? Kan vi en gång för alla komma överens om att de flesta killar har ett liknande sätt se på tillvaron?

Jag tvivlar.

Enligt Platon finns det en idévärld som innehåller mallar till allt levande och dött på jorden. I idévärlden finns en enda fullständig version av allting, och jag antar att det är därifrån vi hämtar vår kunskap om hur olika sorters människor fungerar och ser ut.

Varför skulle vi annars utgår ifrån att "majoriteten" av alla tjejer eller killar är och gör på ett visst förutbestämt sätt? Med vissa undantag.

Undagtaget bekräftar regeln, heter det, som nån slags mycket tvivelaktig ursäkt för att fortsätta utgå från stereotyper som inte stämmer.

Jag snubblade nyss in på en sida med tema sex och samlevnad, typ. Jag hittade där en lista över passande presenter för "henne" och "honom". Listan var i mitt tycke skrattretande könsrollsfixerad (mina kommentarer inom parentes):

För henne:

Blommor, smycken, sexiga underkläder, choklad, bjud på middag hemma (eftersom killar aldrig lagar mat utom vid extremt speciella tillfällen), sexleksaker och (håll i hatten) ett varmt bad med aromaolja och rosenblad samt tända ljus och lugn musik i bakgrunden.

Ovanstående går ju självklart inte att ge till en kille, därför fanns det en omvänd lista för tjejen som vill ge sin kille en present (jag kan inte låta bli att få en känsla av att listorna är skapade främst för heterosexuella par):

För honom
Aftershave, sexiga kalsonger, prenumeration på tidning, märkesklocka (alla män vill väl utstråla pengar och makt), öl- eller whiskeyglas (vilken tur att det finns specifikt manliga drycker!), dvd-filmer och fotbollsbiljetter.

Javisst, man kan se bortom det här och strunta i småfåniga listor. Man kan välja att inte ta det så seriöst och tänka att "det där stämmer kanske på andra men inte på mig" och så är det inte mer med det.

Men frågan är varför dessa listor och andra könsbefästande företeelser över huvud taget ska finnas? Vad har "Till Henne" och "Till Honom"-kategorierna egentligen för existensberättigande? Varför inte en "Tips på presenter till din partner"-lista oavsett kön?

Hur kul är det att ständigt bli bemött som ett undantag när man vet att världen är proppfull av tjejer och killar som inte följer könsmönstret?

Varför måste hundratusentals människor, en och en, skratta bort problemet och tänka att just de inte stämmer in på normen? När vi vet att de allra flesta en eller många gånger har stött på löjliga klyschor utan verklighetsanknytning.

Det rör ju sig inte om en minoritet.

Jag stör mig på när människor stolt konstaterar att just de inte passar in i mallen (främst tjejer, eftersom det är lite fult med "kvinnliga" egenskaper). Som om alla andra gjorde det. Som om 99% av alla tjejer satte sexiga underkläder och romantiska skumbad högst på önskelistan.

Hade det varit fallet så hade det varit verkligt svårt att avvika. Att man tillhör en väldigt liten minoritet är inget man stolt berättar för allt och alla.

Nej, sanningen är ju att människor, med eller utan kön, är individer med olika intressen. Det går inte att lista egenskaper hos en viss grupp, lika lite som man skulle säga att alla jugoslaver gemensamt och unisont önskar sig en märkesklocka i present kan man säga det om alla pojkvänner.

Hallå där ute! Ni är inga undantag! Vi är inte undantag från regeln, vi är regeln, mångfacetterade och olika och unika och konstiga och färgsprakande och spretiga och särpräglade.

Är det inte dags att vi ifrågasätter tramslistorna som försöker inbilla oss att det finns någon slags majoritet som föredrar en viss livsstil?

Är det inte sunt om vi reagerar och gör uppror mot en lögn?

För mer djupdykning i individnivå och avproblematiserande:
http://jobjorn.se/2008/10/att-dra-alla-over-en-kam/