Halva släkten ringde från bilen, på väg upp till stockholm, och sjöng en lång sång i mobilen om hur bra jag är och att de önskar mig lycka till på högskoleprovet. Hahaha! De trodde att JAG skulle göra högskoleprovet! "Fail", som man säger. Jag ska bara hjälpa till, kolla att folk inte fuskar och sånt.

Jag skrattade i luren och var allmänt glad. Mamma kommenterade att de inte vet något; de visste inte ens att jag inte skulle göra något prov och såsom jag skrattade tror de väl att allt rä bra och jag är hur glad som helst.

Lustigt är det, med andras bild av en. M med sina hundar, blev orolig när jag svarade i telefon en gång och sa att jag det hänt saker och jag orkar inte träffas nu. Igår sa hon att "du är antingen glad eller arg. Aldrig ledsen". Andras bild av en ja. Och vad man vill vara. Kognitiv dissonans, heter det väl om jag fattat det rätt.

Jag har ätit spaghetti och köttfärssås (dvs vegansås) ikväll med mamma. Det är bra att bo här. Jag känner mig lite ny. Skönt.