Handdukarna luktar alltid konstigt. De luktar fränt och tungt, och när man har torkat sig på dem luktar man likadant om händerna. Ändå kan jag inte låta bli att lukta på mina händer. Jag luktar för övrigt jämt på mina händer, det är någonting visst med sådana där lukter som man egentligen inte tycker om. De är så kompromisslöst skarpa och egentligen är det väl snarare en subjektiv åsikt än en sanning, huruvida en doft är behaglig eller motbjudande.

Ibland kan man inte bestämma sig om någonting luktar gott eller illa. Och så betingar man; doften påminner om något man varit med om, en viss situation. 

Nu skall jag tvätta. Sköljmedlet luktar "aloe vea" - jag har aldrig sniffat på en aloe vera så jag vet itne hur det luktar, men jag tvivlar på att den gröna vätskan har särskilt mycket växt i sig.

Jag slänger ner handdukarna i tvättkorgen. Försöker utrota doften som alltid kommert tillbaka ändå, efter några dagar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    ANNIE!

Det kanske kan vara läge att meddela att jag har en ny blogg. Ja, en ny. Ännu vet jag inte säkert vad som händer med tomatburgare, jag vill ha kvar den ändå i cybern. Kanske kommer jag att skriva här någon gång. Återstår att se.   Framtiden fin...

Igår försov jag mig till lektionen och missade Annes debattinlägg i frågan om utbildning och bildning, och om folkhögskolors vara eller icke vara i den alltmer produktionsinriktade framtiden. Har som ni ser fått ett hum om vad det handlade omi alla f...

"Det anses inte politiskt korrekt att tycka si eller så" säger de. Och tacka fan för det, säger jag! Nu är jag inte rädd eller osäker längre. Jag har också en rätt att stå på mig och välja mina krig och föra dem som jag vill. ...

Nu är det väldigt bra. Nu kan du läsa, mamma! Av flera anledningar är det ovanligt bra. Och efter regn kommer solsken, eller kanske i mitt fall - efter lågtryck kommer duggregn. Det har varit lite svart ett tag. Men nu har jag kommit på vad jag s...