Ibland känns det som att jag förstår mig själv men ändå låter bli att förklara för att jag inte tror att någon annan skulle lyssna. Jag vet att jag borde ha ett riktigt jobb och sköta mig och vara mindre självcentrerad. Blogga är tabu. Självömk och psykisk ohälsa är tabu. Man är sin egen lyckas smed och fan ta den som inte smedar på för allt en är värd och smälter in i mängden.

Så länge jag faktiskt inte gör allt det där som de sagt åt mig att göra, arbeta hårt, trycka undan allt och bita ihop, så har jag heller ingen rätt att bli lyssnad på. Menar jag på allvar att andra som sköter sig skall använda sin tid till att lyssna på hur patetisk jag är med mina självskapade problem? 

Skaffa ett jävla liv. Aidsdrabbade föräldralösa barn i Afrika, de har problem! De är oskyldigt drabbade och de kan inte göra något. Men det kan du, du kan göra hur mycket som helst, men visst, vill du sitta och sura i ett hörn så gör det. Förvänta dig bara inte att någon någonsin skall behandla dig med respekt eller intressera sig för dina idiotiska tankar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    ANNIE!

Det kanske kan vara läge att meddela att jag har en ny blogg. Ja, en ny. Ännu vet jag inte säkert vad som händer med tomatburgare, jag vill ha kvar den ändå i cybern. Kanske kommer jag att skriva här någon gång. Återstår att se.   Framtiden fin...

Igår försov jag mig till lektionen och missade Annes debattinlägg i frågan om utbildning och bildning, och om folkhögskolors vara eller icke vara i den alltmer produktionsinriktade framtiden. Har som ni ser fått ett hum om vad det handlade omi alla f...

"Det anses inte politiskt korrekt att tycka si eller så" säger de. Och tacka fan för det, säger jag! Nu är jag inte rädd eller osäker längre. Jag har också en rätt att stå på mig och välja mina krig och föra dem som jag vill. ...

Nu är det väldigt bra. Nu kan du läsa, mamma! Av flera anledningar är det ovanligt bra. Och efter regn kommer solsken, eller kanske i mitt fall - efter lågtryck kommer duggregn. Det har varit lite svart ett tag. Men nu har jag kommit på vad jag s...