som ännu en sån där självhjälpsbok heter. Jag har aldrig förstått mig på titeln förrän idag. Jag vill bli bra.

Förut var jag så arg. Panikarg. Bitter. Identitetsångest. Självförakt. Upphetsad. Adrenalin. Lipade. Plockade fram de gamla men helt oanvända joggingskorna och sprang. Patrik hängde hjältemodigt på. Jag pausade ibland och sökte bekräftelse i Patrik att det var okej. Jag behöver så mycket bekräftelse, i till synes självklara saker. Jag är den typen som säger "fan vad jag är liten och klen och mesig!" bara för att någon skall säga emot. Säg emot då snälla, jag behöver höra det.Det är så mycket jag behöver reda ut här.

Nu har jag inget mer att säga fast jag har jättemycket mer att säga. En annan gång.

Idag är det lördag och jag har tagit min kallpressade linfröolja, ätit frukt, nyttig vegogryta samt joggat. Önskar att varje dag kunde vara så här bra. Det är skönt när det känns bra.