Inga kakor, inga bullar, inte ens glass. Allt är slut.

Lyckligtvis hittade jag min jordgubbsdrink (se ett tidigare inlägg med bild) så att jag kan skölja bort smaken av soltorkade tomater som jag brukar småäta ibland.

Allt som är rött är gott. Iallafall en del.

Igår jobbade jag, och jag vill verkligen blogga om det, men så har jag varit feg och tänkt att "tänk om mina arbetsgivare ser det och ger mig sparken för att jag kritiserar produkterna". Men vafan, om dom mot förmodan skulle se detta, och känna igen mig trots att jag inte har mitt "ritkiga" namn här (och fast de aldrig har träffat mig IRL), varför skulle de bry sig? Jag har väl all rätt i världen att skriva skit om valfri produkt utan att det ska spela nån roll.

Dessutom påverkar jag nog inte försäljningen med ett ynkligt inlägg på min lilla blogg som läses av tre personer på sin höjd.

Så; till saken.

Saken var en nästan färdig smulpaj, som ni säkert har sett reklamen för på tv. En mamma och dotter som enkelt och smidigt häller ner påsingredienserna i en form och stoppar i ugnen. Men för att inte gästerna ska få veta att de"fuskat" så plockar de fram mjöl och bunke och låtsas inför besökarna att de har bakat pajen själva.

Jag blev mycket irriterad första gången jag såg reklamen på tv.

Och nu har jag alltså stått och marknadsfört skiten en hel dag! Eller en halv dag kanske, pajpåsarna höll på att ta slut så jag fick börja på nödlösningen och servera tacopaj på eftermiddagen istället.

Jag ska förklara varför jag känner en sån stark motvilja och olust mot dessa nästanfärdig-pajer.

Först vill jag bara snabbt berätta för dem som inte vet hur konceptet fungerar.

Du köper en påse för 36.90, tar hem den och lägger den i frysen. När det är paj-tajm tar du upp påsen och klipper upp ena änden där bär/frukt ligger, och häller ut detta i en pajform.

Sedan klipper du upp andra änden och häller ut smuldegen ovanpå.

Och så in i ugnen, och det smakar lika gott som hemlagat! (Enligt reklamen och ett antal hjärntävttade människor)

Vad är det då för fel på harmlösa smulpajer? Det är väl himla smart och effektivt!

Jovisst är det effektivt. För att göra smulpaj är ju verkligen komplicerat och tidsödande. Inte.

Tack, snälla företag, för att ni gör vårt liv ännu enklare, så att vi har ännu mer tid att sitta framför teven och inte behöver anstränga oss alls någonsin.

Jag blir väldigt arg och ledsen när folk utan att blinka köper hem en sån här påse, det är som att de går med på företagens påstående om att "du klarar inte av det här själv".

Det jag läser in i detta är ett handlingsförlamande av människan, där vi säljer vår frihet och vår värdighet, genom att paradoxalt nog betala företagen mer och mer pengar.

Från att ha varit ett fattigt land har Sverige blivit ett rikt land, men bara rent ekonomiskt. Vi har mer eller mindre gott om pengar, men av någon outgrundlig anledning har vi ingen tid. Tid är inte pengar, uppenbarligen.

Och ju fler prylar och maskiner som skall hjälpa oss att spara tid, desto mindre tid har vi. Kanske har jag fel, kanske är tid pengar, eftersom varje tidsbesparare kostar en massa pengar och konstigt nog snarare verkar stjäla mer tid ifrån oss.

Främst mår jag dåligt av företagens attityd gentemot potentiella kunder "titta här, du behöver hjälp med det här och det här och det här och ingenting du tar dig för själv är tillräckligt bra, vilken tur att vi är här och hjälper dig!"

En idiot kan baka smulpaj. Det är enkelt. En idiot kan troligtvis må bra och ha kul när han/hon bakar en smulpaj.

Det är uppenbart att vi i vårt eldorado av prylar och underhållning är understimulerade och förslappade. Många har dålig självkänsla och tror sig inte kunna någonting.

Jag säger inte att det enbart är företagens fel, men självklart utnyttjar de detta faktum och spelar på våra känslor utan ett uns av samvete.

Vi behöver röra mer på oss för att tillfredställa våra kroppar som fortfarande har stenålderns fysik.

Men framförallt tror jag att vi verkligen behöver känna att vi Kan Själva.

Jag ser framför mig en gamling på ett äldreboende, som måste få hjälp med allting. Visst är det ett förnedrande och bedrövligt tillstånd.

Hur mycket skiljer oss från en sådan handikpappad person? När vi intalar oss att vi behöver en bil för att ta oss femhundra meter, att vi behöver fabriker som har gjort maten klar åt oss? Hur handikappade vill vi spela för att göra företagen rika och glada?

På förpackningen till denna patetiska färdigprodukt till smulpaj står det att "Produkten ger dig tillfredställelsen av att servera något som
känns hemlagat/hembakat och som du kan känna stolthet över,
trots minimal arbetsinsats."

Stolthet?

Det måtte vara en falsk och konstgjord stolhet över något som en fabrik har gjort i ordning och som man själv enbart stoppat in i ugnen.

Glöm egna recept och kunskaper. Glöm att du kan något eller orkar något.

Du behöver vår hjälp.

Det är vad de menar. Fast de säger det inte rakt ut.

Tro inte för en sekund att företagen gör något för att hjälpa dig och vara snäll. De tjänar pengar på att du slickar deras fötter. Punkt.

Läs även:

Den Hemlige Kocken - Mats-Eric Nilsson

 

emma

20 september 2008 22:27

well written!
för övrigt mötte jag din mamma idag. jag skrev om det..

http://emmabrunnfors.se

 

emma

27 september 2008 23:48

hallå?! har du lagt ner skrivandet här ellör??

http://emmabrunnfors.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    ANNIE!

Det kanske kan vara läge att meddela att jag har en ny blogg. Ja, en ny. Ännu vet jag inte säkert vad som händer med tomatburgare, jag vill ha kvar den ändå i cybern. Kanske kommer jag att skriva här någon gång. Återstår att se.   Framtiden fin...

Igår försov jag mig till lektionen och missade Annes debattinlägg i frågan om utbildning och bildning, och om folkhögskolors vara eller icke vara i den alltmer produktionsinriktade framtiden. Har som ni ser fått ett hum om vad det handlade omi alla f...

"Det anses inte politiskt korrekt att tycka si eller så" säger de. Och tacka fan för det, säger jag! Nu är jag inte rädd eller osäker längre. Jag har också en rätt att stå på mig och välja mina krig och föra dem som jag vill. ...

Nu är det väldigt bra. Nu kan du läsa, mamma! Av flera anledningar är det ovanligt bra. Och efter regn kommer solsken, eller kanske i mitt fall - efter lågtryck kommer duggregn. Det har varit lite svart ett tag. Men nu har jag kommit på vad jag s...