Vi blir aldrig färdiga med det här, det är väl skönt eller så är det deprimerande?

Jag vill göra nåt statement av mig själv, sårskorpor och tygstycken och kroppsvätskor och huggtänder. Eller så vill jag bli lämnad ifred. Tillbaka till det allra mest grundläggande och lämna neon lights och dammiga överfulla hyllor bakom mig, hej då. Byta ut det mot jordiga händer och gammalt sprucket porslin.

Vi blir aldrig färdiga men jag skulle vilja stå stadigt en gång. Om jag kunde förstå vad de säger utan att bli rädd. Jag förstår att saker betyder någonting. Jag måste börja ta hänsyn till det. Känna istället för att tänka. Arbeta istället för att tänka. Vara istället för att tänka. Njuta. Som alla andra gör.

Skit i de andra förresten. Vad de säger betyder ingenting. Måste lära mig prioritera. Det är jag som väljer.

Jag vill ha rutiner. Vattna blommorna exakt klockan fyra. Du kan komma och hälsa på, jag vet precis, var sak på sin plats. Jag är inte osäker. Vi kunde prata om sådant som inte betyder någonting. Eller om det som betyder.
Vi skulle komma fram till en lösning - nej, det skulle vi inte. Det blir aldrig färdigt.

Vi skulle kunna lägga pussel. Jag skulle ha ett tomt dammtorkat bord med alla bitar; ingen har ramlat på golvet och försvunnit i dammsugaren, alla ligger i sin hög och väntar. Här finns logik, här finns ett sammanhang, inga frågor utan svar, inget minfält att smyga i. 

Jag vattnar blommorna prick klockan fyra och sedan andas jag luft en stund bara för att. På bakgården gräver jag en grop. För någonstans måste det ta vägen.Ner i gropen. Här blir jag jordig och brun, av solen på axlarna, i bokhyllan kan böckerna förklara varför. Ner i gropen.

Jag kan odla potatis i den som jag kokar. Den som knackar på får komma in och smaka, den är perfekt genomkokt min potatis. 

Vi kan äta under tystnad. Det är vad jag vill när jag inte vill. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    ANNIE!

Det kanske kan vara läge att meddela att jag har en ny blogg. Ja, en ny. Ännu vet jag inte säkert vad som händer med tomatburgare, jag vill ha kvar den ändå i cybern. Kanske kommer jag att skriva här någon gång. Återstår att se.   Framtiden fin...

Igår försov jag mig till lektionen och missade Annes debattinlägg i frågan om utbildning och bildning, och om folkhögskolors vara eller icke vara i den alltmer produktionsinriktade framtiden. Har som ni ser fått ett hum om vad det handlade omi alla f...

"Det anses inte politiskt korrekt att tycka si eller så" säger de. Och tacka fan för det, säger jag! Nu är jag inte rädd eller osäker längre. Jag har också en rätt att stå på mig och välja mina krig och föra dem som jag vill. ...

Nu är det väldigt bra. Nu kan du läsa, mamma! Av flera anledningar är det ovanligt bra. Och efter regn kommer solsken, eller kanske i mitt fall - efter lågtryck kommer duggregn. Det har varit lite svart ett tag. Men nu har jag kommit på vad jag s...