Imorgon ska jag tala ut. Med en sån där som jag glömmer namnet på gång på gång. Och få det avklarat. Puh. Hålla alla tummar nu!

Jag tänker skaffa en hobby. Det är lösningen på världsproblemen; hade bara alla haft en hobby hade det inte funnits krig och tortyr och makthunger och plågsamma djurförsök och övergödning och skilsmässor.

Så länge man inte har något av ovanstående som hobby förstås - då är vi ju tillbaka på ruta ett.

Vad kan tänkas vara en vettig hobby för mig?

Jag har funderat på att börja klättra. Jag förstår inte meningen och målet med klätterväggar, men det verkar ganska stimulerande och lagom ansträngande.

Det är väl den hobby jag hittills grunnat på. Och så har jag övervägt medlemsskap i en kör också, men jag är inte allt för säker på att jag kan sjunga så att folk vill höra. Och jag uppfattar inte artiga små vinkar, jag fokuserar bättre på hån och antipati som inte existerar.

Jag har nog aldrig riktigt haft en hobby. Jag har varit "bra" på saker, bra på att rita, bra på att skriva, bra på att lyssna, snäll och lugn.

Nu är jag snart tjugoett. Det är aldrig försent att skaffa en hobby. Eller hur?