Jag lät mamma klippa mig i lördags. Luggen blev som rak, och så tog hon lite i nacken bara. Några klipp, och några soptag på golvet, snabbt avklarat.

Jag kände och känner mig upplagd för förändring, testa nåt nytt. Nu har jag testat rak lugg. Inte alls bra, är mitt betyg. Jag kan inte säga att jag är ful, faktiskt. Jag förstår att det finns personer som skulle vilja se ut så här i håret. Men jag vill inte! 

Det där blir en interssant situation. Kläder och frisyrer och annat som jag kan tycka är fint, men inte alls vill befatta mig med själv.

Varför bryr jag mig om hur andra ser på mig? Eller... Gäller den gamla klychan att man "gör sig fin för sin egen skull"? Jag måste gå emot vad andra tycker och se ut precis hur jag vill. Man skall inte bry sig om att föräldrar eller kompisar säger bu eller bä, det enda som är intressant är vem man själv vill se i spegeln. Jaja.

Så då skall jag klippa mig igen, när jag får tid. De senaste dagarna har jag inte brytt mig, egentligen, vilket gör situationen än mer märklig. Varför vill jag prompt klippa mig, när sanningen är att jag knappt sett mig i spegeln på sistone, och inte ägnat en tanke åt att jag ser ut som en popflicka? Åtminstone inte någon frustrerad eller skamsen tanke. Att andra ser på mig och ser mig så som jag inte egentligen vill visa mig, stör det mig inte?

Jag får inte ihop ekvationen. Måhända har det något att göra med att jag ändå befinner mig så långt ifrån mitt ideal att jag inte riktigt orkar bry mig, iallafall inte så länge andra kan ha glädje av hur jag ser ut nu.

Men gud... Vad håller jag på med, vad är det här för sorts inlägg egentligen? Vem tror jag att jag är? Varför måste jag fördjupa mig i allting och göra en höna av en fjäder precis hela tiden? Jisses. Klipp dig och skaffa ett liv.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    ANNIE!

Det kanske kan vara läge att meddela att jag har en ny blogg. Ja, en ny. Ännu vet jag inte säkert vad som händer med tomatburgare, jag vill ha kvar den ändå i cybern. Kanske kommer jag att skriva här någon gång. Återstår att se.   Framtiden fin...

Igår försov jag mig till lektionen och missade Annes debattinlägg i frågan om utbildning och bildning, och om folkhögskolors vara eller icke vara i den alltmer produktionsinriktade framtiden. Har som ni ser fått ett hum om vad det handlade omi alla f...

"Det anses inte politiskt korrekt att tycka si eller så" säger de. Och tacka fan för det, säger jag! Nu är jag inte rädd eller osäker längre. Jag har också en rätt att stå på mig och välja mina krig och föra dem som jag vill. ...

Nu är det väldigt bra. Nu kan du läsa, mamma! Av flera anledningar är det ovanligt bra. Och efter regn kommer solsken, eller kanske i mitt fall - efter lågtryck kommer duggregn. Det har varit lite svart ett tag. Men nu har jag kommit på vad jag s...