Idag har jag hjälpt mamma att rensa i källaren. Plus försökt förstå hur andra människor lever och beräkna hur stor andel av befolkningen som är lika katastrofalt stökiga som vi är i min familj. Min mamma samlar på allt, allt, allt allt och allt. Min pappa samlar minst lika mycket, den enda skillnaden mellan dem är att mamma samlar på allt som är lite tjusigt; femtiotalsmöbler, litteratur, fina tyger, Stig Lindberg-serviser, med mera (som hon absolut inte behöver), medan min pappa samlar mera urskillningslöst; allt som är billigt eller gratis.

Jag förklarade för min mor något som jag själv insåg för ett tag sedan, nämligen att man inte måste äga allt man tycker är fint. Bara för att man ser en trevlig lampa på en marknad MÅSTE man inte nödvändigt köpa den, bära hem den och sedan förvara den i källaren i flera år. Men det är är ju svårt förstås... Mamma tror lätt att hon behöver allt hon ser, allt kan komma till användning (när då?). I och med att hon fått en liten stuga att rå om har hon fått nya krafter att hamstra på sig ännu mer porslin, söta pallar och bord, roliga tyger som kan bli draperier, gardiner, dukar, byxor, kjolar med mera. Hon är helt förblindad, och hon är shopaholic, dock med en viss sjukdomsinsikt. Jag fruktar bara för hur jag själv kommer att vara. Kanske kan mina föräldrar föregå med dåligt exempel så att jag själv tar mitt förnuft tillfånga och klarar av att gå emot strömmen. 

Men jag vet inte. Det har ju inte verkat så hittills. Säkert en fjärdedel av källarinnehållet var mina gamla ägodelar, och jag hade ganska svårt att slänga allt gammalt jox. Minnen... 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    ANNIE!

Det kanske kan vara läge att meddela att jag har en ny blogg. Ja, en ny. Ännu vet jag inte säkert vad som händer med tomatburgare, jag vill ha kvar den ändå i cybern. Kanske kommer jag att skriva här någon gång. Återstår att se.   Framtiden fin...

Igår försov jag mig till lektionen och missade Annes debattinlägg i frågan om utbildning och bildning, och om folkhögskolors vara eller icke vara i den alltmer produktionsinriktade framtiden. Har som ni ser fått ett hum om vad det handlade omi alla f...

"Det anses inte politiskt korrekt att tycka si eller så" säger de. Och tacka fan för det, säger jag! Nu är jag inte rädd eller osäker längre. Jag har också en rätt att stå på mig och välja mina krig och föra dem som jag vill. ...

Nu är det väldigt bra. Nu kan du läsa, mamma! Av flera anledningar är det ovanligt bra. Och efter regn kommer solsken, eller kanske i mitt fall - efter lågtryck kommer duggregn. Det har varit lite svart ett tag. Men nu har jag kommit på vad jag s...