Det har varit en mycket dryg dag. Jag känner en stor tilltro till framtiden; nu jävlar skall det hända något, annars är risken för depression överhängande.

Nej, jag sa inte att risken för depression är överhängande, läs meningen igen.

Jag besökte min gymnasieskola - den ligger femhundra meter ifrån vårt hus - för att leta reda på pappa (han är lärare) och ge honom det tråkiga beskedet. Jag vill inte ta det på telefon, jag vill inte.

Med en svag känsla av att han inte var där, satt jag utanför lektionssalen han enligt schemat skulle befinna sig i, och väntade. Flera timmar skulle lektionen pågå så jag hade inga reella planer på att vänta ut honom. Jag ville bara stanna i skolbyggnaden en stund - detta var i naturkunskapsdelen och där kan man ju alltid hitta något intressant att läsa. Jag läste sant och falskt om biobränslen. Jag läste skolans egen tidning Popcorn och tänkte att nu har den selektiva perceptionen slutligen börjat göra mig lite paranoid. För självklart dyker vissa ämnen upp överallt.

Sedan dök min spralliga gamla nk-lärare upp och ville visa mig en katalog över elbilar som till hans stora förtret inte fanns på svensk marknad ännu. Han bläddrade och pekade och skuttade sedan in på sitt kontor igen.

Jag satt kvar en stund. Gick runt i lokalerna, tittade ut genom fönsterrutorna i ett tomt klassrum - det har snöat i flera timmar - läste om växthuseffekten på en väggaffisch, skrämde fiskarna i aquariumet.

Jag hade absolut inte tråkigt, tvärtom. Jag väntade på ingenting, befann mig i tysta folktomma rum med mycket att läsa och absolut ingenting att göra. Ett skönt litet vacuum.

Sen gick jag hem.

Imorgon är det torsdag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    ANNIE!

Det kanske kan vara läge att meddela att jag har en ny blogg. Ja, en ny. Ännu vet jag inte säkert vad som händer med tomatburgare, jag vill ha kvar den ändå i cybern. Kanske kommer jag att skriva här någon gång. Återstår att se.   Framtiden fin...

Igår försov jag mig till lektionen och missade Annes debattinlägg i frågan om utbildning och bildning, och om folkhögskolors vara eller icke vara i den alltmer produktionsinriktade framtiden. Har som ni ser fått ett hum om vad det handlade omi alla f...

"Det anses inte politiskt korrekt att tycka si eller så" säger de. Och tacka fan för det, säger jag! Nu är jag inte rädd eller osäker längre. Jag har också en rätt att stå på mig och välja mina krig och föra dem som jag vill. ...

Nu är det väldigt bra. Nu kan du läsa, mamma! Av flera anledningar är det ovanligt bra. Och efter regn kommer solsken, eller kanske i mitt fall - efter lågtryck kommer duggregn. Det har varit lite svart ett tag. Men nu har jag kommit på vad jag s...