De ringde från ett jobb.Hörde ni?Alltså:Ett jobb. Som jag har sökt.Ringde upp mig. Nu. Precis.Alla kanske inte inser det ovanliga i att ett jobb man har sökt faktiskt hör av sig, så snart efteråt också (det vara bara någon vecka sedan jag sökte det).Jag är övertygad om att de få som läser den här bloggen iallafall har ett hum om hur stort det är.Men, jag lär av Patrik. Värsta kontakten med ett blivande jobb kan leda til ingenting.Det gäller att vara hårdhudad när man söker jobb.Inte vara lättlurad, inte drömma för mycket, tro för mycket. Men inte heller ge upp utan vara envis och tro på sig själv.Inte vara för angelägen och underlägsen, men inte heller tro att man är något.Hursomhaver. Caliptus ringde mig och undrade om jag kan börja redan på Fredag, provjobb alltså. Vilket jag inte kan eftersom min fina farmor fyller åttio år och sällan att jag nobbar farmor för ett jobb.Nu undrar förstås alla mina en till två bloggläsare vad det är för jobb jag snackar om. Jo, det här jobbet har jag sökt helt seriöst (jag söker väl aldrig jobb oseriöst men kanske med mer eller mindre emfas) och det går ut på att ett företag vill få sålt sin nya matvara, och då står jag och lagar till den och bjuder butikskunderna.Mindre kul att steka köttbullar men helt okej när det är grönsakspytt eller vad det nu kan bli. Och framförallt, nöjda och glada människor som är ytterst tacksamma för smakproverna. Vad är bättre än glada människor?Jag håller tummar och stortår och lyssnar på en gammal skiva från Annie med Patti Smith, Bob Hund, Björk och en del annat.