Direktlänk till inlägg 13 maj 2009
Jag önskar verkligen, av hela mitt hjärta, att någon annan kunde ta över uppgiften att sparka på mig. Så jag slapp göra det själv hela tiden. Det är en så skamstämplad uppgift, och det är så svårt att resa sig upp när man inte får nån hjälp från sig själv.
Jag anar att man alltid kan bli starkare av yttre omständigheter, men aldrig annat än svag av sina inre strider.
Det kanske kan vara läge att meddela att jag har en ny blogg. Ja, en ny. Ännu vet jag inte säkert vad som händer med tomatburgare, jag vill ha kvar den ändå i cybern. Kanske kommer jag att skriva här någon gång. Återstår att se. Framtiden fin...
Igår försov jag mig till lektionen och missade Annes debattinlägg i frågan om utbildning och bildning, och om folkhögskolors vara eller icke vara i den alltmer produktionsinriktade framtiden. Har som ni ser fått ett hum om vad det handlade omi alla f...
"Det anses inte politiskt korrekt att tycka si eller så" säger de. Och tacka fan för det, säger jag! Nu är jag inte rädd eller osäker längre. Jag har också en rätt att stå på mig och välja mina krig och föra dem som jag vill. ...
Nu är det väldigt bra. Nu kan du läsa, mamma! Av flera anledningar är det ovanligt bra. Och efter regn kommer solsken, eller kanske i mitt fall - efter lågtryck kommer duggregn. Det har varit lite svart ett tag. Men nu har jag kommit på vad jag s...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 |
10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 |
24 | |||
25 | 26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||
|