Nu har jag ändrat designen lite. Okej, det blev inte bättre. Jag kan erkänna det själv också. Men jag har gjort vad jag kunnat, bloggagratis.se har helt enkelt ingen snyggare att bjuda på.

Ni får hålla till godo med innehållet.

Tajm flajs.

Time flies, alltså. Imorgon är det redan torsdag och då visas Hide and seek på sexan, Bobbans och min standardkanal.

Idag fick jag höra en ytterst chockerande nyhet.

En fågel viskade nämligen att två (!) personer, någonstans ute i cyberspace, brukar läsa min blogg! Dessa två okända personer hade dessutom åsikter om min blogg; de tyckte att den var bra och intressant, å andra sidan att det är synd att den är så ful.

Ja, jag kan väl hålla med om det sistnämnda åtminstone.

Bloggagratis.se har väl inte den flashigaste designen på sina sidor (jämför kamrat.com!). Men främst handlar det väl ändå om min totala okunskap i internet. Jag borde väl vara bra på det här precis som alla andra i min generation, men jag är bättre på att prata med krukväxter och klaga över dagens ungdom.

Kanske är detta rätt tillfälle att lära sig lite, i framtiden kanske det är helt otänkbart att inte behärska, vad sa ni att det hette? Html?

(Obs, det nedan skrivna är lite på skoj. Det burkar aldrig framgå när jag skämtar så för att inte göra någon ledsen eller arg, och jaga bort de få som läser här så utfärdar jag en liten varning, även om det förstör upplevelsen lite, ungefär som reklamavbrott i filmen. Gud vad störande! Nåväl:)

Men, att det sitter folk, kanske just i denna sekund, och läser det jag skriver!

Jag trodde inte det. Ja, att någon kikar in ibland kanske, och att Bobson brukar läsa för att hålla sig uppdaterad om allt jag inte säger direkt till honom. Men att det fanns fler som hade för vana att läsa mitt blaj, det kom som en fullständig chock.

Det är alltså folk som luskar runt här, typer jag inte alls känner, som tar del av min privata dagbok!

FRA-lagen kan ta sig i arslet. Här trodde jag i min enfald att jag kunde skriva mina innersta tankar helt för mig själv, och så visar det sig att det kommer hit folk och snokar reda på allt jag nånsin har skrivit!

Jag vet inte hur jag ska ställa mig till detta. Nu har jag plötsligt press på mig, inte för att min egen press på mig själv är att förakta, men nu är det alltså dessutom fler än jag själv som skall behålla intresset för all skit jag skriver!

Dessutom skall jag behöva akta mig för att inte få hybris. 

Fast det visste jag ju egentligen, att bloggar är till för att läsas och att de oftast blir lästa också. Kanske tänkte jag den klassiska tanken "alla andra kanske, men inte jag, jag är ju så mycket sämre än alla andra".

Framförallt visste jag att om man skriver något om någon så kommer det att upptäckas. Det är gyllene regeln på internet. Allt kan ses, av alla. Det har jag hört från åtminstone två personer och jag tar den upplyssningen på allvar. 

Så jag nämner ingenting om någon jag ogillar. Den enda man skulle kunna nämna är väl George Bush, för honom är det ju ingen som gillar, och det är knappast något nytt under solen, dessutom förstår han nog inte svenska.

Kanske kan jag nämna några jag tycker om istället.

Fast det vågar jag inte, de kan ju se det! Och det är ju pinsamt!