Vilket jävla väder.

Det är väl det här som kallas sommar. Jag känner mig lite blasé till det hela, ligga på stranden och käka glass, det känns bara så främmande. Jag vill hellre sitta inne och tycka synd om mig.

Men folk är glada. Åh, vilket underbart väder! Vad härligt! Äntligen lite sommarvärme!

Jag kan förstå att de är glada, dock. Speciellt de som har sin semester nu.

En sak jag dock inte förstår är de som klagar så fort detta vädret drar sig undan en stund.

Vad är det för sjuka människor som vill leva i denna hetta i tre hela månder?

Tacka gudarna för att sommaren är ombytlig och bjussar på både regn, åska, fetehetta och lite ljumna vindar ibland.

Själv föredrar jag duggregn.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    ANNIE!

Det kanske kan vara läge att meddela att jag har en ny blogg. Ja, en ny. Ännu vet jag inte säkert vad som händer med tomatburgare, jag vill ha kvar den ändå i cybern. Kanske kommer jag att skriva här någon gång. Återstår att se.   Framtiden fin...

Igår försov jag mig till lektionen och missade Annes debattinlägg i frågan om utbildning och bildning, och om folkhögskolors vara eller icke vara i den alltmer produktionsinriktade framtiden. Har som ni ser fått ett hum om vad det handlade omi alla f...

"Det anses inte politiskt korrekt att tycka si eller så" säger de. Och tacka fan för det, säger jag! Nu är jag inte rädd eller osäker längre. Jag har också en rätt att stå på mig och välja mina krig och föra dem som jag vill. ...

Nu är det väldigt bra. Nu kan du läsa, mamma! Av flera anledningar är det ovanligt bra. Och efter regn kommer solsken, eller kanske i mitt fall - efter lågtryck kommer duggregn. Det har varit lite svart ett tag. Men nu har jag kommit på vad jag s...