Senaste inläggen

Av Dean - 29 augusti 2009 20:28

Jag förlorar blod. Jag är som alltid övertygad om att jag lider brist av random näringsämne; den här gången logiskt nog järn. Jag måste inom kort inmundiga torkade aprikoser i mängder, om jag inte vill nästan dö.

Jag köper torkade aprikoser en gång i månaden. Quiona är också bra, och kikärtor. Jag har bara ätit pommes och marmeladmackor de senaste dagarna (I'm dying!).


Till måndag bör jag skriva ett sommarprat. Ja, jag sa att det skulle handla om mitt liv som alien, men jag har grovångrat mig. jag vägrar läsa upp en pretto utflippad text utan ordentligt ihopknyt i slutet inför klassen; jag har börjat lära känna dem för väl nu för att låtsas och leka. Nu är det på anspråkslöst allvar. 

Jag funderar på att skriva om mina ilskeutbrott. Jag fick ett inför resan till Ven igår, och ett idag när vi skulle åka hem. Inte helt utan anledning för all del, men uppseendeväckande och förskräckliga utbrott; jag kan inte vara normal. Först, styrkt efter mitt första utbrott, tänkte jag skriva om rätten till att bli arg och skrika och sparka på saker. Ifrågasätta att man förväntas hålla tillbaka det.

Men sedan var jag inte ensam, under utbrott nummer två. Och då skämdes jag väldigt och tänkte att fan. Jag är ett missfoster, jag är en skitunge, vad fan är det för fel på mig? Jag grät i tio minuter för att jag skämdes och ville dö. Inte för att jag bryr mig om andra töntmänniskor och vad de kan tänka, men jag bryr mig ju om Patrik tex. Jag har ju ett ansvar gentemot honom.

Så jag tror att det kan bli en blandning. Om det blir nåt alls. Eller det måste bli något för jag har redan bestämt mig för att säga "pass" på persondikten och man kan väl inte sumpa hur många övningar som helst om man vill komma nån vart och ha lite värdighet kvar.


För övrigt har jag en dator nu. Jag skall skriva så mycket, jisses, jag skall skriva tills jag dör. Fast det gör jag itne än på ett tag. Men jag skall skriva tills jag blöder ur fingrar, öron och läppar, och måste börja dricka blutsaft. 

Av Dean - 28 augusti 2009 13:58

Blaaaah.

Nu har jag skrivkramp. Och tiden går.

Jag är iallafall inkluderad i hawaiiskjortsgänget, och så har jag fått en skärbräda.  

Jag ger upp. Jag får skriva på söndag.
Av Dean - 27 augusti 2009 14:09

Jag är kompis med blivande kändisar. Folk kommer fråga mig "Hur är honhan som person?", "Har ni fortfarande kontakt?" och sånt om några år. Skit ner dig, kommer jag svara, såvida jag inte själv blivit kändis också. We hate it when our friends become succesful, är det konstigt eller? Den som fördömer avundsjuka är bara en ovanligt korkad hycklare.

S kommer att ge ut en bok, lätt. Har ett snyggt namn också. Jag läste inte upp något när vi hade "läsa upp sina texter för klassen en onsdagskväll i en källare" - det känns surt. Hade inget med mig ju. Inget alls. Jag undrar hur jag kom in. Kanske för att min mamma känner läraren, vore inte det typiskt? Men jag menar. Mina texter, de jag skickade in, är en enda röra av introverta upprapningar om maskar i jorden och bilresor.

Men jag har iallafall ett bokprojekt som är helt okej. Jag har inte skrivit ett ord ännu, men det kommer kan vi hoppas. Jag kanske, kanske kan savantmemorera vartenda ord i huvudet och sedan isolera mig några veckor och bara kaskadskriva ut allt. Sen blir jag känd.

Inte för att kändisskapet är huvudsaken. Men att nå ut. Att finna sin plats i världen. Bli odödlig och förändra människor på djupet och sånt.

Om jag inte blir författare vill jag bli naturvetare, och sedan har jag ingen plan b då är det döden bara. Drunkningsdöden, har jag tänkt.

Jag menar vem vill vara en medelmåtta, man vill vara bäst. Veta allt om något. Det är en sån tid vi lever i också.

Nu har jag inte tid längre, på tal om det. Jag har massor att göra, ingenting till exempel.

Av Dean - 26 augusti 2009 15:29

Vi har fått i uppgift att skriva ett "sommarprat", på en halv A4. Det skall läsas upp (vilken dag minns jag inte) nästa vecka, och någon passande favoritlåt skall spelas till, precis som i P1. Vilken låt jag skall ha vet jag ännu inte. Jag söker igenom hjärnan efter den ultimata Kinks-låten, eller något annat som är lagom ovanligt, lagom lättsmält, lagom favoritigt.

Mitt sommarprat började jag skriva igår. Jag är inte klar än (trots att det för tillfället sträcker sig över ett helt ark), men mitt prat handlar om mitt liv som utomjording. Det är småkomiskt, och det slår mig att anledningen till att folk tycker att jag är rolig inte är att jag drar vitsar, utan att jag driver med mig själv. Jag befinner mig ständigt i något slags ovisshet om huruvida jag är på riktigt eller en fantasi, vem jag är och hur jag skall definiera mig, vad jag vill och vad jag tycker. Ett tillstånd som kan vara besvärligt, men också ett utmärkt tillfälle att leka och experimentera med mig själv som en ofärdig lerklump.

Åter till mitt sommarprat; jag har äntligen fått chansen att rabbla ur mig allt jag vet om livet och människorna. Som utomstående betraktare kan jag rada upp och analysera mänskligt beteende, som en forskare från en främmande planet. Jag tar mig friheten att låtsas att jag är speciell.

Detta är vad jag kan; ogiltigförklara verkligheten. Det är mitt uppdrag att vara dumsmart, överförstå det andra inte tänker på, och missförstå det som är självskrivet. Det kan bli något lustigt av mig.

Av Dean - 25 augusti 2009 15:44

Det är skit att inte ha en egen dator.

Jag har en matta iallafall. Och inspiration, ibland. Och oändligt med snor och lite avtagande rethosta.

Man kan promenera i Svalöv har jag hört.

I eftermiddag skall vi vara finklädda; jag saknar en balklänning och skridskor med massor av paljetter.

Av Dean - 20 augusti 2009 15:21

Vid förkylning glädjer jag mig med tanken på att jag är förunnad att kunna bli frisk, inom en snar framtid. Det är ett oerhört privilegie.

Alltid tänker jag så.

Sedan känner jag mig som en person som stinker avgrund och sprider böldpest omkring mig, en vanställd spetälsk som ingen kan älska och som folk kommer att jaga ur byn med högafflar och eldsfacklor.

Så blir det dock inte, och därför har jag anledning att glädjas igen, åt att folk faktiskt låter mig sitta vid deras bord, pratar med mig, beter sig som att jag vore en helt vanlig människa som bara råkar vara något täppt i näsan.

Sbröugrll, fräser jag så att alla kan höra snorslemmet som sprutar ut i näsduken och tränger genom den till min redan fuktiga hand. Folk håller god min. Kanske för att de själva varit i min situaion. Kanske för att de är väluppfostrade. Kanske för att det som syns, hörs och luktar från mig inte på långa vägar kan spegla hur jag känner mig inuti. En fnasig näsa, kontra vitlökssvett och dålig andedräkt. En hes röst jämfört med mina svettiga bacillhänder. Sånt som inte riktigt märks. Men nu vet ni.

Av Dean - 16 augusti 2009 12:29

Idag flyttar jag. Jag fattar ingenting. Det känns lite jobbigt. Men vädret är ju fint iallafall.

Av Dean - 12 augusti 2009 10:24

Patrik påstår att mitt förra inlägg är rörigt. Han förstod inte om jag menade att man skall säga negerboll eller att man inte ska. Happ.

Jag vet inte vem av oss som är dum. Fast jag är ju dum på riktigt, för all del, jag har det på papper, som man säger. Nej men. Jag är bara tramsig nu. Tar tillbaka.


I höst, dvs om fyra dagar, skall jag ha sån fet jävla ordning på mitt liv. Nej, det tror jag inte ens själv på, men iallafall. Igår röjde jag. Det började med att jag inte hade en aning om var jag lade de där papprena från skolan där det står om incheckning och vilket rum jag skall bo i. Och när jag ändå höll på och när jag ändå var i ett energiskt flöde, kunde jag ju lika gärna dra ut en massa lådor och tömma dem på sängen. Rensa, sortera, leta. Jag hade köpt tre pärmar, sådana där vuxna kontorspärmar, gaffelpärmar heter de för övrigt. Redan nu har jag börjat trycka hål i papper och sätta in. Jag tänker mig; ekonomipapper som man inte förstår och vill slippa se i den blåa pärmen, för att blått är den mest kontorsnissiga och tradiga slipsgubbefärgen. Den vinröda pärmen lämpar sig för allt som har anknytning till psykologi och liknande saker, dvs både intressanta anteckningar från mina misslyckade högskolestudier och diverse infopapper från psykologer, samt lite annat som tål att tänkas på (tror jag satte in en gammal stencil från gymnasiet om buddhism också). Sist den gröna pärmen, som ännu inte fått något användningsområde.

Men, ni har inte hört det bästa än!

När jag väl sätter igång med en storröjning vill jag helst avsluta den. Ja, det gäller väl alla för övrigt, det är så deprimerande att vakna i ett rum som tycks ha spytt upp allt sitt innehåll över hela golvet, och känna att den där energin från igår är helt slut och borta. Och jag tycker egentligen inte om att dra ihop allt och lägga det i en hög, osorterat i väntan på nästa städryck. Men nu har jag köpt en grön låda, size A4. Den är ultimat för sådana här tillfällen. När orken börjar tryta, öppnar man lådan och öser ner all skit man inte vill se och ta itu med just nu, och så snabbt på med locket innan något smiter ut igen.

Vips har man ett relativt rent och fint rum, och en liten grön låda som står och ser snygg och oskyldig ut i ett hörn. När som helst kan man öppna sin låda och återuppta arbetet, men fram tills dess behöver man aldrig ens tänka på det eftersom det inte syns.

Jag visste väl att den gröna lådan var en god investering. Och det var just med tanke på allt det där blandade skräpet som man inte vill ha liggande framme som jag köpte den.


På söndag flyttar jag alltså. Till Skåne. Jag tror inte att alla röker hasch och har dreads där, nej, så är det ju inte. Det kan säkert finnas en och annan trevlig person också. Och på skolan kommer antagligen en hel drös människor vara inflyttade från andra platser än Skåne. Det känns ju bra. Jag vet inte alls vad jag har gett mig in på men skitsamma då. Igår slog det mig att det är hemskt att lämna sitt hem. Jag minns att mamma och jag pratade om det när vi flyttade från O-ström också; så sorgligt det var för oss att ta farväl av huset - hur skall det då inte kännas för alla som måste fly och lämna alla sina saker och allt bakom sig.

Men nu har ju jag allting kvar egentligen. Så jag skall inte klaga. 

Presentation

Omröstning

Är det viktigt att vara konsekvent?
 Ja, iafallafall när det gäller politik.
 Ja, absolut, så ofta som möjligt.
 Nej, varför skulle det vara viktigt?
 Det kan vara bra att sträva efter, men inte nödvändigt.
 Fan vad du är pretto, tagga ner och skaffa en hobby istället för att ställa dumma frågor.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2011
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gbg


Skapa flashcards